Nåja, så äntligen är vi tillsammans igen och kan gå tillbaks till våra cyklingsrutiner, detta har vi lite redan väntat på! Det är obegripligt hur mycket ärende man kan få till den andra under tre dagar då vi inte kunde ha någon kontakt – blev en över en timmes ivrigt Whatsappsamtal där vi fick strida om muntur för att få allt berättat! För alla andra också extremt intressanta grejer – på vilken farmors gård vi tältat, vilka frukter den arga kioskgubben hade den dagen, var det började regna, vad vi blandade med i hundmaten osv..
Från Chaiten tog vi färjan till Chiloé och skulle börja trampa med det samma. Färjan som skulle ta fyra timmar tog ju sen också sex timmar. Vi har lite funderat på hur det är möjligt att så gott som alla bussar och färjor vi hit tills har tagit har varit par, tre timmar sena. Kommer det varje gång som en överraskning åt kaptenen att tusan, hamnen var fortfarande lika långt borta som tidigare, och igen var vi sena..?
Så vi blev övernatten i Quellon, som är en liten stad i sydspätsen av Chiles största ö Chiloé. Nästa morgon skall vi starta tidigt! Det regnade hela natten och fortsatte på morgonen, så turvis lyfte vi på huvudet och snoozade på väckarklockan.
”Det skall regna hela dagen, vad om vi börjar imorgon..”
”Jo, vi kan gå och träna här idag istället”
Kartan visade på tre olika ”gymnasio”, och vi cyklade runt i regnet till dem alla. Tre olika skolor hittade vi. Gimnasio och gymnasio, same same… Så det blev Sushi istället och en fem timmars siesta.
Svarta och vita pålle färdiga att dra iväg!
Men nästa dag startade vi riktigt på riktigt! Många Chilenare kallar Chiloé ”den magiska ön”, med helt annorlunda natur än på fastlandet – mera skog, ängar, sjöar och hav och inga stora berg. Fint ju nog, påminner ganska mycket om vår natur hemma. Men skönt var det att trampa i lätta upp- och nedförsbacker i gröna dalar hela dagen och på kvällskvisten anlände vi till följande stad, Castro, som är Chiloés största stad med 41 000 invånare. Tanken var att fortsätta ännu, tills vi fick syn på ett cirkustält som skulle ha premiär följande dag – ni kan ju gissa vad som hände.
Nästa dag var ju som bästa sommardag igen, perfekt med uteträning, färska jordgubbar, chill vid havet och Cirkus!
Kvinnodag – då kan vi ju ta glass och kaka?
På vägen fick vi se en cykeltävling, de mötte oss och trafiken fick väja undan, och ingen kom förbi dem. Vi vet inte hur lång tävlingssträckan var, men kändes som halva öns invånare slingrade sig sakta efter cyklistgruppen. Helt okej är det ju att stänga av hela öns ända väg för några timmar på grund av en cykeltävling? Medan vi satte och lunchade ytterom en kiosk kom en ensam cyklist, två timmar efter den ledande cyklistgruppen, och stoppade vid kiosken. Vi hade lätt att identifiera oss med honom – istället för att försöka ta fast dom andra, gick han och köpte kex och vatten. Helt säkert blev han gladare av det!
Skulle mjölkglaset hållas på bordet?
Då vi trampar har vi en hel del tid att tänka på saker. Vi har gjort upp en rad olika listor på diverse grejer;
Businesslista – lista på företagsideér
-Brödbutik med fler än ett brödalternativ
-Lösgodisbutik + ost – skall vi säga att våra ostar är som från en annan planet.
-Maajussille morsian – var och varannan farm drivs av en ensam charming ung man!
-Konslutservice ifall de skulle vilja effektivera jobbandet lite, fastän vi tycker det är ganska prima såhär. Men ganska komiskt är det med mängden personal här och där. Tex räknade vi att i en Sushirestaurang jobbade 8-10 pers dagstid, då var vi 4 kunder där. I matbutikerna finns det personal för alla olika ändamål; börjar med vakterna vid dörren, sen kommer personen som sätter en tejpbit över din ryggsäck(för att du inte skall stoppa nåt dit). Fruktavdelningen har en eller två personer som väger dina frukter, och samma vid bröddisken. Efter kassorna finns packare och på självbetjäningskassorna kassatanter. Plus vad det vimlar runt av städerskor och personal som sätter varorna på hyllorna. I jämförelse skulle det jobba kanske sex personer i en Siwa hos oss. Gud vet hur många i en S-market.
Pyöräilijän mielensäpahoittajalista:
Inspirerad av Tuomas Kyrös Mielensäpahoittaja.
-Portionstorlekarna i livsmedel: En färdigmatspåse med pulver för sparrissoppa (75 gram) som vi äter en var, skulle vara tillsammans 10 portioner. Matepåse(te) 500g, skulle vara fem portioner. Vi köpte en påse och tusan vad det är äckligt! Men den måste ju användas till slut, men vi klarar just och just av en matsked tepåror per kopp. Men fem är galet! Det är över en deciliter tepåror per liten kopp!
-Var och varannan bil truntar men inget ger! Mat, vatten, godis por favor… Fastän Mira gör circustempor vid sidan av vägen(Olympianivå..)
-Nutellaburken var sönder, och vi måste blanda Nutella med i Honungsburken
Kanske vi inte berättar mer för att det inte blir mielensäpahoittajia där i andra ändan..
Lista på extratrevliga människor
Den är lång.
Karma lista med plus och minus.
Vårt troende för karma blir bara starkare helatiden. Imellan riktigt skrämmande hur mycket önskningar går i uppfyllelse.
Googlelista
Vilka saker vi måste komma ihåg att ta reda på om vi inte vet eller hittar på ett svar på vägen. Mira är speciellt bra att komma upp med diverse historier. Kanske hon har ett passande jobb som trädgårdslärare? Ibland undrar man nog varifrån det dyker upp alla dessa frågor, och för en utomstående kan det kanske se lite udda ut med de reklamer vi för pga googlesökningar..
Lista på top kommentarer
-Har ni allt bra i era länder när ni kommer hit ock resa?
-Stämmer det att alla i Europa är rika? Finns det någon fattigdom alls?
-Är alla i Finland blonda?
-Ligger Finland i Europa?
-Hur många cyklar har ni?(här på resan)
Dagens tanke -lista
ex:
-”Man måste ha lite skinn på näsan”, men Miras näsa har skalats så många gånger pga solbränna att där nog int finns nåt kvar mer.
”Pyörällä olisit jo perillä”, för att mitt liftande tog längre än det skulle ha tagit att trampa..
To do/buy -lista
Hemma var denna lista alltid oändligt lång, och nu innehåller den två saker: Köp nya yllestrumpor och vantar. SKÖNT!
