Nu har det blivit uppehåll här en längre tid, men cyklarna våra har inte heller rört sig alltför mycket… Men nu är det slut på ett kapitel och en början på ett nytt.
Miras due date närmade sig, så det blev en till bussresa från Cusco mot Lima. Vi hade räknat med att villa ha tid att surfa och ta det lugnt i Lima i en vecka förrän hon skall åka. Cusco ligger i centrala Peru uppe i 3600 höjdmeter, och Lima ligger vid kusten så det skulle ju betyda att komma ner till havsnivå, och sånt vill man ju inte missa att kunna rulla med cykel. Så vi hoppade av bussen och fick njuta av 80 kilometer av konstant nedförsbacke i kurviga vägar med vackra vyer. Från gröna kyliga kullar ner till öknen och otrolig hetta. Såå roligt!
Huacachina, Ica.
Så sedan blev det cityliv i Lima. Nästan som normalt liv med en egen lägenhet med kök och egen ro, sååå skönt! Cyklarna fick också vila och användes endast till att röra sig inom staden – dvs till stranden och surfa, till spanskatimmarna eller till butiken. Sen rymdes det inte heller hemskt mycket mer i dagarna. Och så skönt så! Visst är det roligt att cykla och konstant se olika ställen men nu efter fem månader på konstant farande fot började det kännas att det är dags att vara stilla en stund. Och Lima blev ett perfekt ställe för det! Lite mindre än 10 miljoner människor skulle ju inte skada men annars ett skönt ställe med stränder och till och med parker där det är tillåtet att sitta på gräset – sedan Santiago har vi inte hittat en enda gräsplätt var det skulle vara tillåtet att vara. Ordentliga butiker med till och med lite europeiska ostar har också värmt våra hjärtan en hel del.
Spanskan vår har förbättrats en hel del men surfingfärdigheterna behöver ännu en del finslipning…men så skoj det ändå är!
Den dagen kom ju också imot då det var dags för Miras flyg att åka hem. Hon hade en skön hemfärd på 52 timmar, fyra olika flyg.
Miras skjuss till flygfältet med cykeln på taket. Inga problem!
Själv stannade jag ännu en vecka i Lima, och sedan var det dags att ta farväl av Sydamerika. Flög till Guadalajara i Mexico för att träffa en kompis, en härlig vecka blev det där. Detta land behöver absolut en flera månader lång utflyktsrea en vacker dag… Men kände inte för att cykla omkring där ensam, så bestämde mej för att fortsätta trampadet på Nordamerikas sida. Tog ett flyg till Los Angeles och nu skulle tanken vara att trampa norrut längs västkusten. Start imorgon! Känns ju nog litet tomt och sorligt att fortsätta cykla nu ensam efter ett toppen halvår med Mira, och samtidigt väcker Nordamerika och människorna här inte alltför stora hurraa- känslor men det blir intressant att se ifall det blir en förändring till den åsikten eller blir det bara ett flyg hem… Tips om västkusten och resesällskap tas emot!
Kompisen min hade gjort upp en lista på vilka olika maträtter jag måste pröva i Mexico. Tortillas i alla olika former och strolekar och chili överallt, bokstavligen överallt. I mat, i öl, i choklad, på frukter…
Traditionella dansuppvisningar på gatan. Guadalajara, Mexico.
Och så mycket fina kaktusar!